18 mars 2011

In the light wich I deserve to be

1, Min nya spellista äger.
Det var allt. Förutom min kväll.


Först fastnade jag och Ebba framför datorn, igen. Och kollade på gamla barnprogram på youtube, igen. Snacka om bra bevis till tidigare inlägg.
Men sen brände vi lite kalorier i allafall bara för att kunna äta upp dem igen, så först tränade vi alltså. Sen åt vi och hade fredagskos med paj, godis och chips, mys! Kollade på "The Ugly Truth" som faktiskt var överraskande rolig :)


SEN så hörde vi trappsteg i trappuppgången och vi får helt seriöst ALDRIG oväntat besök, men helt plötsligt knackar det på dörren ändå, mitt i vårt film-kos. Hm.
Då är det i alla fall en förvirrad snickare (?!) som inte har något batteri på sin Sony Ericsson och undrar om vi har någon laddare. 
1. Varför är det en snickare i vår trappuppgång kl 23.00 på kvällen?
2. Varför frågar han om han kan ladda mobilen i vår dator när han inte har någon usb-sladd på sig?
3. Var kommer han ifrån?


Tydligen så ska han och en kompis fixa till lägenheten längst ner (nu känner vi hur det bullrar i golvet, vad händer?!) men NU liksom? Och helt utan batteri på telefonen?
Skum var han i alla fall och frågar vilka vi är, hur gamla vi är, svenskar? Sen är Ebba snäll och lånar ut sin telefon så de kan byta simkort så nu väntar vi helt enkelt på att hans "kompis" ska komma och rädda honom så vi kan få tillbaka hennes telefon.
Läget känns sådär lite spänt nu, jag är trött, alldeles för mätt och vågar inte gå på toa om han sitter där i lägenheten längst ner, uuuhhhh. Och tänker framförallt inte gå ner i min sparkdräkt.
Gåååå dååååå skummis!


Rapporterar senare hur det gick med snickaren i trappuppgången.




What would Jesus do

Inga kommentarer: