Ikväll (natt?) sitter jag och min uppblåsta mage och myser med Veronica.
Vi har tittat på film och det blev Apocalypto som handlar om en mayaindian i Sydamerika. Filmen är regisserad av Mel Gibson och den var riktigt bra! Den handlade dock ganska lite om indianernas vardagsliv och rutiner som jag trodde att filmen var all about utan mer om hur denne indian skulle överleva och komma tillbaka till sin fru och sina barn.
Sjukt spännande och väldigt otäck ibland.
Sen har vi gått till Sainsbury's och jag har gjort veckohandling typ, köpt på mig massa soyaprodukter, bla. soyasmör som smakade exakt som vanligt smör och det var inte så himlans mycket dyrare heller :)
Lite hummus, avokadoröra och ägg fick också följa med hem.
Har suttit och diskuterat livsstilar med mina två rumskamrater och om hur fler och fler människor försöker gå tillbaka till mer ursprungliga livsvanor, typ tvätta håret med bikarbonat och skippa schampoot. HÄR kan ni hitta en länk till det om ni är sugna. Samtidigt som säkert ännu fler människor är totalt beroende av tekniken och alla framsteg inom den...
För mig känns det som en vågskål och det känns som om det kommer sluta 50-50 med halva världen som kämpar "bakåt" och resten fortsätter skynda framåt. Känner mig själv som en 50-person också. Jag kör bil ibland, men försöker äta ekologiskt. Duschar kanske alldeles för länge ibland men värmer upp vattnet i vattenkokare före jag har det i kastrullen... Det känns alltid som om man kan göra mer, och det kan man ju men inte allt på samma gång. Jag säger hela tiden till mig själv att jag ska bli en bättre, miljömedveten människa, god och snäll och en sån som folk tycker om. Jag är nog det för det mesta och ingen är ju perfekt men ibland känns det ganska hopplöst när ingen annan inser hur lätt det är att t.ex. sopsortera och vad stor skillnad det skulle göra. Och ibland känner jag mig som världens segaste, trögaste, lataste människa...
Mycket känslor på samma gång just nu och det har det varit mycket olika tankar i mitt huvud under några veckor nu. Ska försöka en gång till imorgon.
För mig känns det som en vågskål och det känns som om det kommer sluta 50-50 med halva världen som kämpar "bakåt" och resten fortsätter skynda framåt. Känner mig själv som en 50-person också. Jag kör bil ibland, men försöker äta ekologiskt. Duschar kanske alldeles för länge ibland men värmer upp vattnet i vattenkokare före jag har det i kastrullen... Det känns alltid som om man kan göra mer, och det kan man ju men inte allt på samma gång. Jag säger hela tiden till mig själv att jag ska bli en bättre, miljömedveten människa, god och snäll och en sån som folk tycker om. Jag är nog det för det mesta och ingen är ju perfekt men ibland känns det ganska hopplöst när ingen annan inser hur lätt det är att t.ex. sopsortera och vad stor skillnad det skulle göra. Och ibland känner jag mig som världens segaste, trögaste, lataste människa...
Mycket känslor på samma gång just nu och det har det varit mycket olika tankar i mitt huvud under några veckor nu. Ska försöka en gång till imorgon.
Nu ska jag snart lägga mig och sova och ladda inför jobbet imorn! Ska bara upp och klippa lugg först, eller ja. Hela mitt hår skulle behöva en rejäl frisering men ah, får nog börja spara pengar först i så fall, haha.
Puss på er, natti <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar